Synfel: närsynthet, långsynthet, astigmatism och presbyopi

Är du närsynt, långsynt eller har astigmatism? Synfel är optikens samlingsnamn för det som händer när ögat inte fokuserar ljuset rätt på näthinnan. De fyra vanligaste typerna är närsynthet (myopi), långsynthet (hyperopi), astigmatism och presbyopi (ålderssynthet). Den här guiden förklarar vad de innebär, vilka symtom de ger och hur de korrigeras.

Vad är ett synfel?

Ett synfel uppstår när ljuset som kommer in i ögat inte hamnar exakt på näthinnan. Hornhinnan och linsen ska tillsammans böja ljuset så att det fokuseras till en skarp punkt där, men om något i optiken är förskjutet (för stark, för svag eller ojämn brytning) blir bilden suddig.

Optiker delar in synfelen i två huvudgrupper. Brytningsfel är de tre där ögats form eller styrka avgör skärpan: närsynthet, långsynthet och astigmatism. Presbyopi är åldersbetingad och beror på att ögats lins blir stelare med åren och tappar förmågan att ställa om på nära håll.

De fyra synfelen kan förekomma var för sig eller tillsammans. Det är fullt vanligt att vara närsynt med astigmatism, eller långsynt med presbyopi. Receptet på dina glasögon visar exakt vilken kombination du har och hur stark korrigering varje öga behöver.

Närsynthet (myopi)

Närsynthet betyder att du ser bra på nära håll men suddigt på avstånd. På latin kallas det myopi, och det är det vanligaste synfelet i Sverige och övriga världen. I receptet syns det som ett minustal i SPH-kolumnen, till exempel -2,00 eller -4,50.

Orsaken är att ögongloben är lite för lång eller att hornhinnan har för stark brytning. Ljuset fokuseras då framför näthinnan istället för exakt på den, och bilden blir oskarp.

Vanliga symtom:

• Skyltar, trafikljus och TV-text ser suddiga ut
• Du kniper ihop ögonen för att se på avstånd
• Huvudvärk efter dagar med mycket distansseende, till exempel bilkörning
• Tröttare ögon vid skärmarbete om korrigeringen är fel

Närsynthet börjar oftast i skolåldern, ökar under tonåren och brukar stabilisera sig i 20-årsåldern. Andelen barn och unga som är närsynta har ökat globalt under de senaste decennierna. Sannolika faktorer är mer skärmtid och mindre tid utomhus i dagsljus.

Korrigering sker med minus-glas i enkelslipade glasögon eller kontaktlinser, alternativt med laseroperation. Är du närsynt och har slitna glas i en båge du gillar är linsbyte i din befintliga båge en kostnadseffektiv lösning, se linsbyte i din båge.

Långsynthet (hyperopi)

Långsynthet är i princip motsatsen till närsynthet. Du ser ofta hyfsat på avstånd, men allt på nära håll blir suddigt eller ansträngande att läsa. På latin heter det hyperopi, och i receptet syns det som ett plustal i SPH-kolumnen, till exempel +1,50 eller +3,00.

Orsaken är att ögongloben är lite för kort eller att hornhinnan har för svag brytning. Ljuset fokuseras då bakom näthinnan istället för på den.

Vanliga symtom:

• Text och skärm blir suddigt eller "flytande" på läsavstånd
• Ögonen blir trötta vid läsning, även om bokstäverna går att se
• Huvudvärk i pannan eller runt ögonen efter koncentrationsarbete
• Yngre långsynta kan kompensera med ögats egen ackommodation och märker felet först när belastningen är hög

Långsynthet är ofta medfött. Yngre personer har en muskel i ögat som kan kompensera för felet genom att aktivt fokusera linsen, men det är ansträngande och leder ofta till huvudvärk. När du passerar 40-årsåldern minskar den förmågan (presbyopi), och då blir långsynthet plötsligt tydligt märkbar.

Korrigering sker med plus-glas i enkelslipade glasögon, läsglasögon eller progressiva glas om du också har presbyopi. För djupare information om progressiva, se vår guide om progressiva glas.

Astigmatism

Astigmatism, eller brytningsfel i vardagligt språk, betyder att hornhinnan eller linsen är ojämnt krökt, snarare än rund som en perfekt boll. I receptet syns det som ett värde i CYL-kolumnen (cylinder) tillsammans med en gradangivelse i AX-kolumnen (axel) som visar i vilken riktning den ojämna krökningen ligger.

Eftersom hornhinnan är ojämnt krökt (formad mer som ett ägg än som en boll), bryts ljuset olika starkt i olika riktningar. Resultatet är att bilden inte blir oskarp på ett snyggt sätt, utan får dubbelkonturer, halos och skuggor.

Vanliga symtom:

• Bokstäver smetar eller får dubbelkonturer
• Lampor och strålkastare har långa "strålben" eller halos, särskilt på natten
• Ögonen blir trötta även av kort läsning
• Du kniper ihop ögonen för att skärpa bilden

Astigmatism är väldigt vanligt, både ensamt och i kombination med närsynthet eller långsynthet. Det är ingen sjukdom, utan ett anatomiskt brytningsfel som vanligen är medfött och stabilt.

Korrigering sker med toriska glas (cylinderslipade glas) i vanliga glasögon, toriska kontaktlinser eller laseroperation. Cylinderslipningen ingår i våra linsbyte-paket; för enkelslipade glasögon med cylinder starkare än -2,00 tillkommer 500 kr.

För djupare genomgång av symtom, test och korrigering, se vår fördjupningssida om astigmatism.

Presbyopi (ålderssynthet)

Presbyopi är det enda av de fyra vanliga synfelen som inte beror på ögats form, utan på åldrandet av linsen inuti ögat. Linsen blir stelare med åren och tappar förmågan att snabbt ställa om från avstånd till nära håll. Det märks oftast från cirka 40 års ålder och utvecklas gradvis fram till 60.

I receptet syns presbyopi som ett plusvärde i ADD-kolumnen (addition för nära), till exempel +1,50 eller +2,25. ADD läggs ovanpå din vanliga distansstyrka och används i läsdelen av glaset.

Vanliga symtom:

• Du sträcker ut armen för att läsa SMS eller menyer
• Texten blir tydligare i bra ljus och otydligare i skymning
• Huvudvärk eller trötta ögon efter en kvälls läsning
• Du tappar fokus när du växlar mellan skärm och papper

Presbyopi går inte att förebygga, men korrigeras enkelt med läsglasögon för dig som annars ser bra på avstånd, eller med progressiva glas om du också är närsynt, långsynt eller har astigmatism. Progressiva ger flera avstånd i samma glas och är vanligaste valet från 45–50-årsåldern. Läs mer i vår guide om progressiva glas eller den dedikerade artikeln progressiva glas: så fungerar de.

Översikt: så syns synfelen i receptet

Vill du fördjupa dig i hur receptet är uppbyggt, se vår sida om glasögonrecept.

Hur tar jag reda på vilket synfel jag har?

Det enda säkra sättet är en synundersökning hos en legitimerad optiker. Vid undersökningen mäter optikern både din styrka för avstånd och för nära håll, och kontrollerar hornhinnans krökning. Du får ett recept som visar exakt vilken kombination av synfel du har och hur stark korrigering varje öga behöver.

Råkar du redan ha ett recept i lådan men är osäker på hur du tolkar det, går du igenom kolumnerna en i taget på vår sida om glasögonrecept. Är du osäker på processen vid en synundersökning, se vår guide om synundersökning.

Vissa synfel påverkar också kraven för bilkörning. Mer om det på sidan om synintyg och körkort.

Sammanfattat

• Synfel betyder att ljuset inte fokuseras rätt på näthinnan
• De fyra vanligaste är närsynthet, långsynthet, astigmatism och presbyopi
• Närsynthet ses som minus-värde i receptets SPH-kolumn, långsynthet som plus
• Astigmatism syns som CYL + AX, presbyopi som ADD
• Alla fyra synfelen korrigeras enkelt med rätt slipade glas
• Synundersökning hos en legitimerad optiker ger dig receptet

När din synundersökning hos en optiker är gjord och du har ditt recept hjälper RenOptik med linsbyte i din befintliga båge från 890 kr, eller med kompletta nya glasögon från vårt sortiment. Toriska glas för astigmatism och progressiva glas för presbyopi ingår i de paket där det är aktuellt. Se linsbyte i din båge eller vårt glasögonsortiment.